Vad är artros? Så känns det i höft, knä, axel och tumbas

Artros är Sveriges vanligaste ledsjukdom. Svenska Artrosregistret anger att var fjärde svensk över 45 år har artros, och att även betydligt yngre kan få den. Ändå är det få diagnoser som möts av så mycket felaktig information: att leden är utsliten, att du måste spara på den, att det enda som återstår är att vänta på en operation.

Inget av det stämmer. Den här sidan går igenom vad artros faktiskt är, hur den känns i de fem leder där den är vanligast, hur diagnosen ställs och vilken behandling som gäller i svensk vård. Är du osäker på om värken alls kommer från artros är vår översikt över ledvärk rätt ingång, och misstänker du en inflammatorisk sjukdom med symmetriska besvär i småleder hör du hemma i texten om reumatism i stället. Är morgonstelheten ditt största besvär finns en egen genomgång av att vara stel i lederna.

En sak till innan vi börjar. Den här texten ställer inga diagnoser och ersätter inget vårdbesök. Allt av betydelse är kopplat till en namngiven källa, och där underlaget är svagt säger vi det rakt ut.

Vad artros faktiskt är

Artros är en sjukdom i hela leden. Det är inte bara brosket som förändras, utan också benet under brosket, ledkapseln, ledhinnan, ledvätskan och musklerna runt omkring. Därför använder svensk vård allt oftare ordet ledsvikt, vilket 1177 förklarar i sin genomgång av artros.

Brosket, ledspalten och osteofyterna

Ledbrosket är den blanka, glatta hinnan som klär ledytorna. Det har två uppgifter: att låta benändarna glida mot varandra nästan utan friktion, och att fördela belastningen så att trycket inte koncentreras på en punkt.

I en frisk led pågår hela tiden både nedbrytning och uppbyggnad av brosket. Svenska Artrosregistret beskriver artros som att den balansen rubbas — de nedbrytande processerna blir starkare än de uppbyggande, av skäl som ännu inte är helt kartlagda. Brosket blir tunnare och mjukare, och avståndet mellan benändarna, det som på en röntgenbild kallas ledspalten, minskar.

Samtidigt reagerar leden. Benet vid ledkanten bygger på sig och bildar benpåbyggnader, osteofyter, som du kanske känner som knölar vid en fingerled eller vid tumbasen. Ledhinnan kan bli irriterad och producera mer ledvätska, vilket ger svullnad och en led som känns varm. Musklerna runt leden försvagas när du använder den mindre, och en svagare muskulatur ger sämre stötdämpning, vilket i sin tur belastar leden hårdare. Den cirkeln är själva anledningen till att träning är verksam behandling och inte bara ett allmänt hälsoråd.

Varför ordet slitage är missvisande

Bilden av en led som nöts ner som ett bildäck sitter djupt, och den leder fel på ett sätt som får praktiska konsekvenser. Svenska Artrosregistret listar den uttryckligen som en myt och skriver att sjukdomen sällan beror på att man har belastat sina leder för mycket.

Leden behöver tvärtom belastning. När den belastas pressas ledvätska ut ur brosket, och när den avlastas sugs vätskan in igen, ungefär som i en tvättsvamp. Det är så brosket får näring, eftersom det saknar egna blodkärl. En led som skonas konsekvent får sämre förutsättningar, inte bättre.

Det praktiska felet är alltså inte att röra sig för mycket. Det är att sluta röra sig när det börjar göra ont.

Vem drabbas, och varför

Riskfaktorerna är väl kartlagda även om orsaken inte är det. Svenska Artrosregistret räknar upp hög ålder, kvinnligt kön, tidigare ledskada, övervikt och ärftlighet.

Tidigare ledskada är den tydligaste enskilda faktorn för ett knä. En korsbandsskada eller en meniskskada i tjugoårsåldern höjer risken påtagligt decennier senare, vilket är skälet till att artros inte är en sjukdom som uteslutande hör hög ålder till. Övervikt spelar in på två sätt: dels genom ren belastning på knä och höft, dels genom att fettväv är hormonellt aktiv, vilket förklarar varför övervikt även hänger ihop med artros i händerna.

Artros i olika leder

De flesta faktasidor svarar på frågan i allmänhet och illustrerar med knän. Det hjälper inte dig som har ont i axeln. Symtombilden, vad besväret begränsar och vad som brukar hjälpa skiljer sig faktiskt mellan lederna, så här tar vi dem en och en.

Höftartros

Höftartros är den led som söks mest på av alla, och den som oftast missförstås, eftersom värken sällan sitter där folk förväntar sig. 1177 beskriver att du vid höftledsartros får ont från området kring ljumsken när du rör dig. Smärtan strålar ofta ner mot lårets framsida och kan sluta vid knät, vilket gör att en del söker vård för ett knä som är helt friskt.

Det som begränsar tidigast är rotationen. Att vrida höften inåt blir svårt långt innan gångsträckan påverkas, och därför märks besväret först i vardagsmoment som att sätta på strumpor, klippa tånaglar, kliva ur en bil eller vända sig i sängen. Många beskriver också att de haltar i slutet av en promenad snarare än i början.

Det som hjälper är i första hand handledd träning för höftens muskulatur, med tyngdpunkt på gluteal styrka och rörlighet. En Cochrane-översikt av träning vid höftartros fann minskad smärta och förbättrad funktion jämfört med ingen träning. Effekten beskrivs som liten till måttlig, men den är konsekvent och håller i sig efter avslutad behandling. Gångstavar eller käpp i motsatt hand avlastar mer än de flesta tror. När vardagen ändå inte fungerar är höftprotes en av ortopedins mest välbeprövade operationer.

Knäledsartros

Knäledsartros är den form som forskningen har studerat mest, och den som ger tydligast symtom att känna igen. 1177 skriver att området runt knät vid knäledsartros kan kännas svullet och varmt.

Mönstret är belastningsstyrt. Det gör ont i trappor, särskilt nedför, när du reser dig från en låg stol och efter längre promenader. Många har korta perioder av stelhet efter att ha suttit still, en stelhet som släpper inom några minuter när du kommit igång. En del beskriver att knät viker sig eller känns opålitligt, vilket oftare beror på svag lårmuskulatur än på att leden faktiskt sviktar.

Grundbehandlingen är styrketräning för lårets framsida i kombination med konditionsträning som inte överbelastar. En Cochrane-översikt av träning vid knäartros samlade fler än femtio randomiserade studier och fann minskad smärta och bättre funktion. Vår genomgång av att träna med artros i knä går igenom hur ett sådant program brukar se ut i praktiken.

Artros i axeln

Axeln är den led där benämningen krånglar till det, eftersom två olika leder sitter tätt ihop och ger olika besvär.

Den vanligaste är artros i akromioklavikularleden, den lilla leden mellan nyckelbenet och skulderbladets utskott. Den sitter högst upp på axeln och gör ont på ett tydligt avgränsat ställe, ofta värst när du sträcker armen tvärs över kroppen eller ligger på den sidan om natten.

Den andra är artros i själva axelleden, mellan överarmens huvud och ledpannan. Den är mindre vanlig och uppstår oftare i spåren av en tidigare axelluxation, en fraktur eller en gammal skada i rotatorkuffen. Här sitter värken djupare, och det som försvinner först är utåtrotationen: att lyfta armen över huvudet, ta ner något från en hylla eller nå bakom ryggen blir successivt svårare, och till skillnad från vid höft och knä är rörelseinskränkningen ofta det som besvärar mest.

Eftersom axelvärk lika gärna kan komma från senor och muskler som från leden är det värt att läsa 1177:s översikt över ont i nacke och axlar innan du drar slutsatser. Behandlingen följer samma trappa som för övriga leder: rörlighetsträning och styrka för rotatorkuffen och skulderbladets muskler först, kortisoninjektion vid perioder med kraftig värk, och axelprotes för ett fåtal.

Artros i nacken

Nacken skiljer sig från de andra på en avgörande punkt. Förändringar i nackens småleder och diskar syns hos de allra flesta vid en viss ålder, utan att personen har några besvär alls. Bilden och symtomen går alltså inte hand i hand, vilket gör att en röntgenremiss här ofta skapar mer oro än nytta.

Besvären, när de finns, känns som en stelhet i att vrida huvudet, värk från nackens bas som strålar upp mot bakhuvudet eller ut mot skulderbladet, och en värk som ökar av långvarigt stillasittande arbete. Huvudvärk från nacken är vanlig och sitter typiskt på ena sidan.

Det som hjälper är rörlighet och styrka för nacke och skuldergördel, variation i arbetsställning och en genomgång av arbetsplatsen. Detta är också det område där en varningsflagga är viktigare än behandlingsråden: strålande smärta ner i armen, domningar, kraftnedsättning i handen eller tilltagande klumpighet i händer och gång ska bedömas av vården, eftersom det talar för tryck på nervrot eller ryggmärg och inte är något du tränar bort på egen hand.

Tumbasartros

Tumbasartros sitter i leden där tummen möter handleden, vilket 1177 beskriver på sin sida om tumbasartros. Den är särskilt vanlig hos kvinnor efter femtio och drabbar sällan bara en hand.

Det är en liten led med oproportionerligt stor påverkan på vardagen, eftersom den bär hela greppfunktionen. Det som gör ont är precis det du gör hundra gånger om dagen: att öppna en burk, vrida om en nyckel, vrida ur en trasa, knäppa knappar eller klämma ihop tumme och pekfinger. Många beskriver att styrkan sviker mitt i ett grepp. Vid tumbasen och i fingrarnas ytterleder är knölar av benpåbyggnad också synliga, vilket 1177 tar upp i texten om artros i hand och fingrar.

Här är arbetsterapeuten den viktigaste yrkesgruppen. Behandlingen består av en tumortos som stabiliserar leden under belastning, greppanpassade hjälpmedel som burköppnare och tjockare handtag, samt handträning. Kirurgi finns men kommer långt ner i ordningen.

Diagnos och behandling

Här finns två svenska särdrag som är värda att känna till innan du bokar tid, eftersom de påverkar vad du bör förvänta dig av besöket.

Så ställs diagnosen

Artros diagnostiseras i första hand kliniskt, alltså genom din sjukdomshistoria och en fysisk undersökning. Svenska Artrosregistret är tydligt med varför: det kan dröja tio till femton år innan artros syns på röntgenbilder, och den som förlitar sig enbart på röntgen riskerar därför att ha ont och vänta på behandling i onödan. En fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare kan ställa diagnosen genom undersökning och samtal.

Röntgen har fortfarande en plats, men en avgränsad. Den används när svaret skulle ändra handläggningen — inför ett ställningstagande till operation, vid oklar bild, eller för att utesluta något annat. Blodprover används inte för att påvisa artros, utan för att skilja den från inflammatoriska ledsjukdomar när symtombilden är tvetydig.

Artrosskola är första steget

Det här är det svenska svaret som utländska sidor missar helt. I stället för att skicka hem dig med en burk smärtstillande erbjuder primärvården ett strukturerat program: artrosskola, som kombinerar utbildning om sjukdomen med ett handlett träningsprogram hos fysioterapeut.

Svenska Artrosregistret beskriver upplägget i sin genomgång av behandling mot artros som en pyramid. I basen ligger information, träning och viktkontroll, och den delen ska enligt svenska och internationella rekommendationer erbjudas alla med artros så tidigt som möjligt. I mitten ligger läkemedel och annan smärtlindrande behandling. Överst ligger operation, som gäller ett fåtal och först efter att grundbehandlingen har prövats.

Att träna den värkande leden tillsammans med en fysioterapeut ger enligt registret oftast snabbare och bättre resultat än att träna på egen hand. Du kan få behandlingen i grupp, individuellt eller via internet, och resultaten följs upp nationellt genom Svenska Artrosregistret. I de flesta regioner krävs ingen remiss — det räcker att kontakta en vårdcentral eller en fysioterapeut direkt, och du betalar vanlig patientavgift. Behandlingen finns också med i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar.

Läkemedel, injektion och protes

Paracetamol är ofta det första som prövas, men effekten vid artros är svag. Antiinflammatoriska läkemedel av NSAID-typ fungerar bättre men har en tydlig biverkningsprofil för mage, njurar och hjärta, vilket gör att kortast möjliga behandlingstid och lägsta effektiva dos är regeln. NSAID i gelform på huden är ett mellanting med mindre påverkan på kroppen i övrigt och passar ytliga leder som knä, hand och tumbas. Prata med apotekspersonal om hur det går ihop med dina övriga läkemedel.

Kortisoninjektion i leden kan dämpa en period med kraftig värk och svullnad. Effekten är tillfällig, från några veckor till några månader, och antalet injektioner i samma led hålls därför nere. Hyaluronsyra används på vissa håll men har ett svagare och mer omdiskuterat underlag.

Protesoperation är slutet på trappan, inte början. Höft- och knäproteser är välbeprövade ingrepp med hög andel nöjda patienter, men de blir aktuella när smärtan stör sömnen och vardagen trots att grundbehandlingen har genomförts.

Är artros ärftligt, och hur mycket betyder vikten

Ja, ärftligheten är reell och större än de flesta tror. Den klassiska tvillingstudien av genetiskt inflytande på artros hos kvinnor publicerad i BMJ jämförde enäggs- och tvåäggstvillingar och beräknade det genetiska bidraget till artros i hand och knä till mellan 39 och 65 procent, efter justering för ålder och vikt.

Det betyder inte att utfallet är bestämt. Ärftligheten avgör en del av benägenheten, medan tidigare ledskador, muskelstyrka, aktivitetsnivå och vikt avgör en annan del — och de senare går att påverka. Har du artros i släkten är slutsatsen att komma igång tidigare, inte att ge upp.

Vikten hör till de faktorer som har starkast stöd vid knäartros. Vid varje steg belastas knäleden med flera gånger kroppsvikten, så en viktnedgång ger ett oproportionerligt stort avdrag på belastningen. Därtill kommer den hormonella effekten av fettväv, som gör att viktnedgång tycks hjälpa även vid handartros. Reumatikerförbundets sida om artros går igenom detta tillsammans med övriga levnadsvanor.

Prognosen är bättre än ryktet. Artros förvärras inte automatiskt hos alla; för många ligger besvären still i åratal eller växlar mellan sämre och bättre perioder, och bara en relativt låg andel behöver till slut opereras.

Att leva med artros

Det som avgör hur artrosen påverkar din vardag är sällan hur leden ser ut på en bild, utan hur mycket du fortsätter göra. Först här kommer hjälpmedlen in, och de fyller ett enda syfte: att göra en aktivitet möjlig som annars hade ställts in. Ett hjälpmedel behandlar ingen artros, och det ska aldrig ersätta träningen.

Avlastning för knät

Ett knästöd har tre mätbara funktioner: kompression som dämpar svullnadskänslan, ökad upplevd stabilitet, och med insydda skenor ett visst motstånd mot att knät viker sig i sidled. Det som gör stödet användbart är att många vågar gå längre och göra mer med det på, och att våga mer är hela poängen när rörelse är grundbehandlingen.

Det klassiska skälet till att ett knästöd hamnar i lådan är att det glider ner under dagen. Modeller med en extra rem runt låret är byggda för just det problemet.

Zamst EK-5 knästöd

EK-5 är toppmodellen i Zamsts mjuka EK-serie och skiljer sig från EK-3 genom en extra elastisk rem som spänns runt låret ovanför knäet. Den remmen har två uppgifter enligt tillverkaren: den lägger på kompression där lårmuskeln fäster och den hindrar stödet från att glida ner under dagen, vilket är det klassiska skälet till att folk slutar använda sina knästöd. Skalet är byggt i dubbelt lager mjuk ventilerande raschelväv med insydda flexibla skenor på både insidan och utsidan.

Konstruktion och funktion

• Skenor: insydda flexibla skenor medialt och lateralt
• Extra fixering: elastiskt lårband ovanför knäet mot glidning
• Kompression: justerbar via kardborrband framtill
• Storlek: S, M, L och XL — samtliga i lager vid kontrollen

Passar bäst för

Bandageshoppen märker EK-5 med tre skadetaggar samtidigt: knäartros, ledbandsskada och meniskskada. Kombinationen är relevant om din artros sitter i ett knä som redan har en gammal meniskskada bakom sig, eftersom stödet då tar hand om både den slitna leden och den sidledsvridning som meniskrester ogillar.

Var uppmärksam på

Lårremmen som gör stödet stabilt är också det som gör det varmare än EK-1 och EK-3. Räkna med att det märks under en het sommardag eller under tighta byxor. Det här är fortfarande ett mjukt stöd med flexibla skenor, så förvänta dig inte den avlastning en riktig ortos med styva skenor ger vid uttalad medial artros.

Se bästa pris

Mät låromkretsen innan du beställer, eftersom storlekarna utgår från den och inte från din vanliga klädstorlek. Bär stödet till det som är jobbigt och ta av det däremellan, så att musklerna får fortsätta arbeta. Vi jämför nivåerna närmare i guiden om knäskydd artros.

Stöd för tumbasen

Vid tumbasartros är ett stöd mer än en trygghetsprodukt. En ortos som håller tummen i ett stabilt läge minskar smärtan i just de grepp som utlöser den, och för många är det skillnaden mellan att klara matlagningen själv och att låta bli.

LP Support 563CA tumbandage med skena

Butikens skadeattribut för 563CA inleds med “Artros (tumartros)”, och det är den mest direkta träffen mot tumbasartros som finns i hela sortimentet. Konstruktionen är kort och koncentrerad: en insydd aluminiumskena löper längs tummens utsida och håller den i ett stabilt läge, medan resten av bandaget bara sträcker sig ner över handleden så långt som krävs för att skenan ska ha något att ta spjärn mot. Materialet uppges vara 70 procent CoolPrene, ett neoprengummi, plus 15 procent polyester och 15 procent nylon.

Konstruktion och funktion

• Skena: styv insydd aluminiumskena, till skillnad från Orthotehs formbara
• Storlek: unisize, justeras med kardborreband
• Hand: samma exemplar passar både höger och vänster tumme
• Material: CoolPrene och COOLMAX, valt för att leda bort fukt

Passar bäst för

Sitter värken i själva tumbasen och inte i handleden är detta det stöd som är byggt för precis den frågan. Att bandaget är unisize och vändbart tar bort två felkällor på en gång: du behöver varken mäta handleden eller välja sida, vilket är ovanligt i den här kategorin. Med 4,7 av 5 på 47 omdömen är det också den mest omdömessatta produkten i urvalet.

Var uppmärksam på

Butikens produkttext nämner De Quervains tenosynovit och ledgångsreumatism vid sidan av artros, så beskrivningen är bredare än vad ett enskilt köp bör bygga på — utgå från din egen diagnos, inte från listan. En styv skena innebär också att tummens greppfunktion begränsas, vilket märks direkt vid finmotorik som att knäppa knappar. Handtvätt i kallt vatten med mild tvål och lufttorkning i rumstemperatur gäller.

Se bästa pris

Räkna med att en styv skena begränsar finmotoriken — knappar och knytningar blir krångligare med den på. Det gör den till ett stöd för belastande moment, inte för hela dagen. Sitter besväret snarare i handleden än i tumbasen är vår genomgång av handledsstöd rätt ställe att börja.

Värme och ljus som gör en period lättare

Värme är gratis, säkert och underskattat. En varm dusch på morgonen eller en värmedyna före det som brukar göra ont sänker stelheten och gör det lättare att komma igång. Kyla passar bättre på en led som är akut svullen och het. Ingen av dem påverkar sjukdomsförloppet, men båda gör en dag mer hanterbar.

Rödljus och lågeffektlaser är den kategori där marknadsföringen ligger längst före underlaget. Studierna på knäartros är blandade, effekterna som rapporteras är måttliga och kortvariga, och doserna varierar kraftigt mellan apparater.

Rödljusterapi knä 2.0 – Heat Sense

Det här är en böjlig ljuswrap som spänns runt knät eller armbågen med kardborre, så att dioderna ligger an mot huden i stället för att lysa på avstånd. Heat Sense uppger 108 lysdioder fördelade på tre våglängder: 660 nanometer rött ljus samt 850 och 980 nanometer infrarött. Effekttätheten anges till cirka 140 milliwatt per kvadratcentimeter, och det är den siffran som avgör hur länge ett pass behöver vara — utan uppgift om effekt går en behandlingstid inte att jämföra mellan två apparater.

Batteriet är inbyggt, så du slipper sitta fast i ett vägguttag, och apparaten stänger av sig själv när passet är slut. Priset ligger på 2 545 kronor, vilket är i den övre halvan av vad konsumentapparater för knä kostar.

Forskningsläget kring lågeffektlaser och rött ljus vid knäartros är blandat men inte tomt, och effekterna som rapporteras är måttliga och kortvariga snarare än botande. Se den alltså som något du lägger ovanpå rörelseträning för att göra en period lättare att ta sig igenom, inte som ett skäl att skjuta upp det som faktiskt har starkast stöd.

Se bästa pris

Se det som ett komplement ovanpå träningen under en besvärlig period, inte som ett skäl att skjuta upp det som har starkast stöd. Vilka siffror du bör leta efter i specifikationen går vi igenom i guiden om rödljusterapi.

Kosttillskott och realistiska förväntningar

Inget kosttillskott är dokumenterat att stoppa eller vända artros, och du bör vara skeptisk mot varje förpackning som antyder det. Samtidigt är flera av dem billiga och säkra, vilket gör dem till rimliga experiment för den som vill prova med en tidsgräns och ett förutbestämt sätt att avgöra saken. Vi går igenom underlaget ingrediens för ingrediens i texterna om kosttillskott mot ledvärk, glukosamin, gurkmeja kapslar och msm kosttillskott.

Vanliga frågor

Vad är artros, kort förklarat?

Artros är en sjukdom i hela leden, där ledbrosket bryts ner snabbare än det byggs upp samtidigt som benet under brosket, ledhinnan och musklerna runt leden förändras. Resultatet är belastningsrelaterad värk, kortvarig stelhet efter vila och gradvis sämre rörlighet. Svensk vård kallar det numera ofta ledsvikt.

Är artros ärftligt?

Delvis. Tvillingstudien i BMJ beräknade det genetiska bidraget till artros i hand och knä hos kvinnor till mellan 39 och 65 procent. Resten förklaras av faktorer som tidigare ledskador, muskelstyrka, aktivitetsnivå och vikt, och de går att påverka. Ärftlighet är alltså ett skäl att börja träna tidigare, inte ett öde.

Vilka är de vanligaste symtomen på artros?

Värk som kommer vid belastning och lättar i vila, stelhet under en kort stund efter att du suttit still, minskad rörlighet och ibland svullnad och värmekänsla i leden. Stelheten vid artros släpper vanligtvis inom några minuter, medan morgonstelhet som varar över en timme snarare talar för en inflammatorisk sjukdom och bör bedömas av vården.

Behöver jag röntgen för att få diagnosen?

Oftast inte. Svenska Artrosregistret påpekar att det kan dröja tio till femton år innan artros syns på röntgen, och att en fysioterapeut, arbetsterapeut eller läkare kan ställa diagnosen genom undersökning och samtal. Röntgen används när svaret skulle ändra behandlingen, till exempel inför ett ställningstagande till operation.

Kan artros gå tillbaka?

Brosket återbildas inte till sitt ursprungliga skick, men symtomen går att påverka mycket. Många får mindre ont och bättre funktion av träning och viktkontroll, och besvären ligger ofta still under långa perioder i stället för att bli stadigt värre. Bara en relativt låg andel av alla med artros behöver till slut opereras.

Slits leden ut snabbare om jag tränar?

Nej. Svenska Artrosregistret listar tvärtom föreställningen om att en artrosled måste vila som en myt, och beskriver hur brosket får näring genom att ledvätska pressas ut och sugs in när leden belastas och avlastas. Doseringen är däremot viktig: träna på en nivå som inte gör dig sämre dagen efter, och öka gradvis.

Vad är skillnaden mellan artros och reumatism?

Artros är i grunden en sjukdom i leden själv och ger belastningsrelaterad värk i enstaka leder. Ledgångsreumatism är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper ledhinnan, med symmetriska besvär i småleder, långvarig morgonstelhet och ofta trötthet. Reumatism kräver tidig medicinsk behandling, vilket du kan läsa mer om i vår text om reumatism.

Så går du vidare

Tre saker är värda att ta med sig. Artros är en sjukdom i hela leden och inte ett utslitet däck. Diagnosen ställs oftast utan röntgen. Och den behandling som har starkast stöd är också den billigaste, nämligen handledd träning genom artrosskola i primärvården.

Nästa steg beror på var du står. Har du fått diagnosen men inte kommit igång med träningen är det där du börjar. Har du redan en rutin är det hjälpmedlen som avgör om du orkar hålla i den under sämre perioder.

Läs också våra fördjupningar beroende på vad som är ditt problem:

• Vill du ha ett konkret träningsupplägg, börja med träna med artros i knä.
• Behöver du avlastning under aktivitet, jämför knäskydd artros och handledsstöd.
• Funderar du på värme, ljus eller tillskott, läs om rödljusterapi och kosttillskott mot ledvärk.
• Är du osäker på om det verkligen är artros, gå tillbaka till översikten över ledvärk eller läs om reumatism.

Och känner du igen dig i något av varningstecknen ovan, boka tiden först och läs vidare sedan.